hellre tusen mil bort och jag vet var du är än att du är nära men ändå inte här

Jobbigt. Tråkigt. Har inte så mycket lust till nånting alls. Vill inte känna så här, hoppas att det vänder. Det vet jag att det gör. Kan inte sova så jag äter glass och funderar fast just nu känns det ganska tomt i mitt huvud. Överallt.

Helgen var både bra och mindre bra. Har varit med mina fina vänner, Evelina, Jocke, Jonas, fina, fina ni. Har varit ledsen och legat på golvet och gråtit, tänkt, haft ont i hjärtat. Den här veckan har börjat bättre än den förra slutade. Ibland behövs det så lite. Några ord, en blick, fina armar och händer som håller om en. En famn som får en att känna att världen inte har rasat och inte kommer att göra det heller.