måndag 13 december 2010

det är sättet du ler och sättet som du ser på mig när jag känner mig vilsen och blå

Vart jag än ställer mig känns det som att jag trampar någon på tårna, som att jag ställer mig i vägen för någon, som att jag försöker ta någons plats. Det enda jag försöker göra är att hitta min väg, en egen plats, men det blir bara fel.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar